Showen badar i en påkostad ljussättning när progrockarna Riverside gör en karriäröversikt på hemmaplan i Polen i maj 2008. Det är effektfullt och synnerligen passande för bandets atmosfäriska musik. Att Pink Floyd är en av inspirationskällorna både syns och hörs. Huvudsakligen rör sig dock polackerna inom neoprog med metalliska inslag. Jag hör mycket Pendragon, Sylvan och Opeth i bandets musik. Frontmannen Mariusz Duda (bas och sång) är stjärnan i bandet. Med sitt snärtiga basspel möter han ofta gitarristen Piotr Grudzinski i fräcka riff. Emellanåt förs tankarna faktiskt till Geddy Lee i Rush. Som sångare är han inte fullt lika enastående men överglänser likväl Steven Wilson i Porcupine Tree, vilka Riverside ofta jämförs med.

Riverside utgörs överhuvudtaget av förstklassiga musiker. Musiken flyter ledigt i snygga melodiska teman med smattrande slagserier av tungviktstrummisen Piotr Kozieradzki och läckra keyboardslingor av Michal Lapaj. Ibland viker de av i progmetal-utbrott och repetitiva, tunga riff, men jag saknar de där riktigt minnesvärda styckena. De som man nynnar med i, stampar takten till, eller varför inte spelar luftgitarr till. Inte för att det saknas potential. Det är bara det att de lovande partierna inte knyts ihop på ett tydligt sätt.

Sammanfattningsvis är ”Reality Dream” ett välgjort dokument över Polens mest uppmärksammade progband och deras tre första skivor. Men den långa speltiden blottar vissa sprickor i bandets låtskrivande. Låtarna är väldigt snarlika varandra och flyter lätt ihop, vilket ytterligare understryks av det generösa bonusmaterialet. Vidare så räcker det inte med en läcker ljussättning och digital bildbearbetning för att bära en DVD-upplevelse – det måste hända mer på scenen än det stillastående Riverside presterar. Förstagångslyssnaren rekommenderas därför hellre att lägga pengarna på studioskivorna, men har du redan dem så köper du givetvis ”Reality Dream” också.